19/11/2022
Ni läser väl er aftonbön till Madonnan......
O heliga guds moder, vänligen hjälp och skydda oss i våra cykelaktiviteter.
Vi ber dig att hålla oss starka och friska i kroppen, rena och glödande i själen
och att hålla oss borta från fara både i träning och racing.
Vi ber dig att göra cykeln till ett instrument för broderskap och vänskap.
Vi ber till dig för våra kära vänner som, slitna från vårt sällskap, vilar med dig i din Sons rike.
Låt dem glädjas av din salighet och låt deras familjer acceptera denna svåra prövning med tro
1949 utropade Påven Pius XII Madonnan di Ghisallo till cyklister och tävlingscyklisters eget skyddshelgon. Vid dess kapell står det att ”Gud skapade cykeln för människans skulle kunna arbeta och underlätta färden på livets komplicerade väg”
Därmed styrde den katolska kyrkan in på en helt ny väg eftersom cykeln under det tidigare 75-100 åren ansetts vara ett djävulens redskap. Tvåhjulingen användes nämligen av socialistiska och fackföreningsrörelsens förkunnare, de så kallade Röda cyklisterna. Speciellt i området runt Bolonga och Po-dalen. Cykeln användes också som snabbt fortskaffningsmedel vid demonstrationer och blockader och var så effektiv att i slutet av 1800-talet förbjöds cykeln tillfälligt i många italienska städer. Den gav också arbetarna större möjligheter att finna jobb och efterhand gavs cykeln en alldeles egen plats i den italienska socialismen. Men det handlade enbart om politik. Cykelsport ansågs däremot som något farligt för arbetarklassen.
Så när strax före Andra världskriget Gino Bartali vann både Girot och den första Touren (då man fick ha cyklar med växlar) använde den katolska kyrkan detta som ett bevis på Guds överlägsenhet. Bartali bad böner när han klättrade uppför bergen och var medlem i ”Katolsk Aktion” men också glad i vin och mat. Efter kriget utmanades han dock av Fausto Coppi som representerade en asketisk livstil och stod klart till vänster politiskt. Och han var uttalat ateistisk, hade t o m ett utomäktenskaplig relation som även Påven gav sig in i och försökte stoppa rent fysiskt. Stor kalabalik!
Duellen mellan Bartali och Coppi utvecklades till berättelsen om det italienska efterkrigssamhället och kampen mellan den kristna högern och den radikala vänstern
Madonna del Ghisallo är en kulle i Magreglio, nära Comosjön i Italien. Den är uppkallad efter en påstådd uppenbarelse.
Enligt legenden var den medeltida greve Ghisallo på resa och vid byn Magréglio blev han attackerades av banditer. Han såg en bild av Jungfru Maria vid en helgedom, sprang till den och räddades från rånarna. Uppenbarelsen blev känd som La Madonna del Ghisallo, och hon blev en beskyddare av lokala resenärer.
På senare tid gjordes backen Madonna del Ghisallo till en del av cykelloppet Giro di Lombardia och har ofta också varit med i Giro d'Italia. Kyrkan ligger på toppen av en brant kulle som klättrar upp från Comosjöns strand. Det blev ett naturligt stopp för cyklister.
Av denna anledning föreslog en lokal präst, fader Ermelindo Vigano, att La Madonna del Ghisallo skulle utropas till cyklisters beskyddare. Detta bekräftades av påven Pius XII. Numera innehåller helgedomen Madonna del Ghisallo ett litet cykelmuseum med foton och artefakter från sporten. Där brinner också en evig låga för cyklister som har dött. En särskilt anmärkningsvärd artefakt är den förstörda cykeln som Fabio Casartelli, en infödd i regionen, cyklade på dagen då han dog i en krasch i Tour de France.
Kyrkan är hem för många cyklar och cykeltröjor som används av cyklister i tävlingar. Fondazione Museo del Ciclismo-Madonna del Ghisallo skapades 2000. Dess första åtgärd var att organisera en fackelstafett från kapellet till Vatikanen, och leverera facklan till dåvarande påven Johannes Paulus II. 2010 öppnade ett cykelmuseum, Museo del Ciclismo, i närheten.[1]
Colle del Ghisallo är en bergspassväg som förbinder den övre delen av Valassina Larian-triangeln. Passets högsta punkt, på en höjd av 754 m över havet, ligger nära Magreglio.
